Han är den saknade pusselbiten. Jag är helt säker - hundra procent...

Mitt hjärta slår ett dubbelslag när jag tänker på honom. Samtidigt som den går sönder lite mer för varje gång, eftersom jag vet att han kommer bara förbli min endast i mina tankar. 

Jag hatar att jag insåg det där lite för sent. Jag hatar att jag inte kan göra något åt saken.
Jag hatar tanken på att vi hade varit det där perfekta paret - ja, jag är helt hundra på det.

Jag saknar hur min hand passade perfekt i hans. Jag saknar hur våra läppar möttes, och hur vi aldrig kunde få nog av varandra. Jag saknar våra vinterpromenader. Jag saknar alla dessa stunder då det har känts som om det var bara,bara vi och ingen annan på denna jord. Jag saknar alla dessa stunder vi spenderade på vår gunga. Jag saknar att prata med han,om allt och lite till. Jag saknar hans kramar, som värmde mig i den största vinterkylan. Jag saknar alla dessa fina ord han sagt till mig. Jag saknar det att vi förstog varandra utan ord. Jag saknar att bara vara med honom. Jag saknar hans fina leende. Jag saknar hans fina,isblåa ögon. Jag saknar hans kärlek.

Tänk att vi har legat på gungan för ett år sedan och pratat på att jag ville så himla gärna åka till Thailand. Och nu om tre veckor ska jag dit. Det känns overkligt, kul. Men samtidigt så himla jobbigt för att jag inte kommer ha någon att säga hejdå till. 'Hejdå nu åker jag äntligen till Thailand,det jag hade drömt om jätte länge, vi ses om två veckor, jag kommer att sakna dig jätte mycket - önskar du följde med. Jag älskar dig' Jag kommer inte heller ha någon att längta efter, någon jag kan ringa när jag är tillbaka i Sverige och precis gått av planet. Någon jag kan berätta allt för, hur det vart. Om det har varit så som han har beskrivit mig det... Ingen att skynda mig hem till. Det känns jobbigt.

Jag vill inte vara utan honom en enda sekund till. Han vet,jag vet. Men han klarar sig nog utan mig, det gör han. 

Jag kommer aldrig förlåta mig själv för det jag gjorde mot honom, för hur mycket jag sårade honom. Och för att jag sabbade det fina vi hade. Det var verkligen något speciellt vi hade...
Jag skulle kunna göra allt och lite till för att fixa detta. Men jag kan aldrig i livet tvinga honom till att tycka om mig, så som jag tycker om han.

Om du läser detta, vilket jag inte tror men verkligen hoppas så himla mycket på så...
Jag har aldrig känt så för någon som jag gjort för dig, aldrig.
Jag kommer  alltid att älska dig. Alltid.
Min bästavän - min kärlek. Min ängel. Blåbär. ♥