Han var mitt första kärlek. 
Innan vi träffades för första gången visste vi ingenting om varandra. Eller jo, visst, vi visste vad den andra hette men inte mer än så. Vi träffades av en ren slump, och sedan umgicks vi med varandra varje dag, och tillslut blev det vi. Han var,är en underbart fin kille. Fick mig alltid känna mig som en prinsessa. Han var mitt allt och lite till. Men allting har ju ett slut. Tyvärr så kunde det inte vara vi föralltid, det var väl inte menar att det skulle vara så. Vår förhållande höll i 19 månader och just nu är vi himla bra vänner.


Carl Joakim Wagendahl
Mitt andra 'första' kärlek. 
Grejen varför jag anser honom som mitt andra första kärlek är för att jag har känt alldeles annorlunda för honom. Inte alls på samma sätt som jag har känt för Simon. Jag kan inte beskriva på vilket sätt, men det är så det är.
Min bästavän, eller kanske rättare sagt nuvarande föredetta bästavän,tyvärr. 
Vi har varit bästavänner ett långt tag innan känslorna växte fram. Han var den enda jag kunde prata om precis allting med. Och den enda jag kunde verkligen vara mig själv med. Men jag sumpade detta, och jag är så himla,himla ledsen för detta. (jag hoppas innerst inne att du läser detta Joakim...)
Jag saknar honom så otroligt mycket, och jag skulle kunna göra nästan vad som helst för att få denna killen tillbaka, iallafall som bästavän. Men jag är rätt säker på att ingenting kommer kunna vara som förr. Men jag har bara mig själv att skylla ...